Bortglömd

Efter Anders Chydenius död år 1803 glömde man hans livsverk för en lång tid. Hans frimodiga åsikter hade ju inte heller alltid haft någon större framgång under hans livstid.

Den andliga och samhälleliga utvecklingen i Finland, nu tillhörande Ryssland, var famlande och det fanns inte lämplig jordmån för de liberala ideerna.

Bland den lokala befolkningen och inom släkten levde nog Chydenius minne. Om detta vittnar de historier som folket berättade ännu fram till detta århundrade. I dem får den gamla prosten ofta mystiska drag.

Chydenius hittas

Först med liberalismens nya genombrott på 1860-talet skapades förutsättningar för Chydenius återkomst. År 1857 publicerades en kort Chydenius biografi och från och med 1860-talet placerade svenska historieforskare honom på en plats inom 1700-talets politiska historia, som han förtjänade.

I Finland gav Chydenius inspiration speciellt åt unga liberaler. Historikern E. G. Palmén publicerade år 1880 Chydenius samlade verk. Nya Pressens grundare Axel Lille disputerade 1882 om Chydenius förhållande till samtidens nationalekonomiska strömningar.

En direkt förebild var Chydenius åt den konstitutionella riksdagsmannen, överbibliotekarie Georg Schauman, som utgav 1908 den första grundliga undersökningen om Chydenius. Schaumans idealiserade, delvis överdrivna och de radikala tendenserna betonande tolkning har utgjort grunden till bilden av Chydenius fram till våra dagar.

En nationell storman

Till kännedom för en bredare finsk publik började Chydenius komma först 1929, då hans samlade verk publicerades på finska.

Chydenius etablerade sig bland nationens stormän. År 1929 präglades en Chydenius-medalj, 1935 utkom ett Chydenius-frimärke och 1980-talets sedelreform, som placerade Chydenius namn och bild på 1000 marks sedeln, gjorde honom känd för alla.

År 1977 grundades i Karleby Chydenius-institutet som vid sidan av sin forskningsverksamhet har med t.ex. utställningar, publikationer och evenemang bidragit till att Chydenius blivit vidare känd under de senaste åren. Det här arbetet fortsätter nu vid Jyväskylä universitets fristående enhet Karleby universitetscenter Chydenius

En modern Chydenius

I början såg forskningen Chydenius framförallt som en företrädare för den ideella liberalismen. På 1900-talet betonade man ofta den ekonomisk-politiska sidan i hans skrifter.

Från och med 1970-talet har intresset för Chydenius blivit mer omfattande och i forskningen har man behandlat Chydenius naturrättsliga, politiska och statsteoretiska åsikter. I Pentti Virrankoskis biografi (1986) har Chydenius omvärderats helt i många avseenden. Då den tidigare forskningen ansåg Chydenius främst som en nationalekonom, ser Virrankoski honom som en demokratisk politiker inspirerad av upplysningsideer och pietism och vars tankar om näringslivet härstammar från ett bredare samhälleligt program.

På 2000-talet har Chydenius framhävts mer och mer som en föregångare för tryckfrihet och öppenhet. 250-årsdagen av 1766 års tryckfrihetsförordning firades stort i både Finland och Sverige.