Anders Chydenius väckte redan under sin livstid starka känslor både för och emot.

En okänd poet

AVSNITT UR EN DIKT, 1765

Till Spanien alla Finnar gå,
Så framt Chydenius får rå,
Och Stockholm får stå se uppå
På 65 års riksdag

Fehr, Isak, Studier i Frihetstidens vitterhet: den politiska visan jämte meddelanden om censuren och utländsk literatur i Sverige, Diss., Uppsala 1883, s. 58.

De hetsiga politiska striderna under riksdagen 1765–66 gav upphov till en stor mängd politiska dikter, och spridningen av dem gynnades även av den utvidgade tryckfriheten. Dikterna användes ofta för att förlöjliga politiska motståndare. Dikten Reflexioner över 65 års riksdag innehåller ett femtiotal verser med pikar åt alla håll. Ovanstående vers hänvisar till de österbottniska städernas kamp i riksdagen för att få seglationsrättigheter och till Chydenius mycket synliga roll i kampen.

Jakob Stenius (1732–1809)
Direktör för strömrensningsarbeten, kyrkoherde i Pielisjärvi

AVSNITT UR ETT BREV, 13.2.1767

Om Chydenius kan jag försäkra at han i sitt tanckesätt blifwer den samma som han warit. Wän af den nationella friheten, ock frihet i näringar. Hatare af aristocratie, enwälde, Manufactur Systeme, praemier, Rofferier i Banque och andra publica cassor, monopolier och all annan orättfärdighet. Men – Thomas[1] om den antagne Sedel realisations Systemens ock bewillningarnas lyckeliga utgång.

Brev till P.N.Mathesius 13.2.1767. Pyhäjoki församlings arkiv II Ea:10. Uleåborg landskapsarkiv.

Jakob Stenius den yngre var, liksom Anders och Samuel Chydenius, intresserad av att förbättra vattenvägarna i Finland. Efter Samuel Chydenius drunkningsdöd 1757 efterträdde Jakob Stenius honom som direktör för strömrensningsarbetena i Satakunta, och han verkade senare i Österbotten. Brevet avspeglar den politiska och ekonomiska kris som riket hade hamnat i under ledning av mössorna efter riksdagen 1765–66. Till prästeståndet i denna riksdag hade representanter för mössorna i Österbotten invalts, så som Anders Chydenius. Situationen hade nu förändrats, och kyrkoherden i Pyhäjoki Pehr Niklas Mathesius, en av de ledande mösspolitikerna, hade börjat misstänka att Chydenius kanske bytt läger. Mathesius hade goda skäl för sina misstankar, eftersom Chydenius knappast hyste några varma känslor för mössledningen efter att han uteslutits ur riksdagen 1766. I brevet försäkrar Stenius att Chydenius tänkesätt är oförändrat, vilket dock inte kan tolkas som att denne ansåg sig vara en anhängare av mössorna.

Daniel Tilas
Wikimedia Commons

Daniel Tilas (1712–1772)
friherre, landshövding, riksdagsman

AVSNITT UR EN DAGBOK, 3.7.1766

Men jag frucktar at det en gång går härmed, som då Hussen propheterade på Bålet. I dag steken I en gås, men hundrade år härefter wäxer af min aska up en Swan, den I intet skolen kunna steka.

Tilas, Daniel, Anteckningar och brev från riksdagen 1765–1766, Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, Handlingar 2, Stockholm 1974, s. 320.

Daniel Tilas deltog i det sekreta utskottets möte den 3 juli 1766 där Chydenius öde avgjordes efter att han kritiserat ständernas beslut i sin skrift Rikets hjälp. En del av riksdagsmännen krävde ett strängt straff för Chydenius. I citaten ur Tilas dagbok hänvisas till den tjeckiska reformatorn Jan Hus, som sägs ha uttalat dessa ord när han brändes på bål för kätteri 1415, och därigenom förutspådde den lutherska reformationen. Tilas var en av dem som kritiserade regeringens penningpolitik och kom att förutspå den kris som denna politik ledde till under de följande åren.

Jakob Gabriel Rothman (1721–72)
äventyrare, politisk författare

DIKT, 1768

Tyst hör hur lilla herren kuttrar
I nedre hagens högsta tall,
Han evigt samma läxa puttrar,
Och hväser fram sitt olycksfall.
Hur nu, blef herren vräkter ut,
På sista herrdags-orreleken?
Det var visst skada på den steken,
Att skytten spillde bort sitt krut!

Philolalus parrhesiastes eller Den pratsjuke fritalaren. En vecko-skrift, nr 5 1768. Sthlm, s. 37.

Jakob Gabriel Rothman var ursprungligen en lovande lärjunge hos Linné, men han försvann sedan utomlands för 15 år. Under riksdagen 1765–66 blev han känd som propagandist för mösspartiet, och han var skoningslös mot sina motståndare. Han skrev pamfletten Rikets fördärf och undergång genom et konstladt och förledande finance-systeme, nyligen föreslagit såsom rikets hjelp,… (1766) som riktade sig mot Chydenius penningpolitiska skrift Rikets hjälp. Rothman fortsatte sin karriär som propagandist genom att utge tidskriften Philolalus parrhesiastes där ovanstående dikt publicerades. Chydenius hade således inte blivit glömd bland mössorna även om det gått redan två år sedan han uteslöts ur riksdagen. Chydenius å sin sida ansåg att Rothman var ”en hungrig spyfluga, som på de rådandes vägnar skulle öfver Auctoren utgiuta strömar af etter” (Lanthandel).

Anders Schönberg (1737–1811)
rikshistoriker och -heraldiker

AVSNITT UR ETT BREV, 18.11.1777

En af våre Auctorer, Kyrkoh. Chydenius, har jag firat mäst af alla. Han är en Svensk Thomas eller rättare Rousseau. Ingen af våre prose Auctorer liknar honom i Géniets eld och styrka. Om han varit upfödd annorstädes än i Finlands mäst aflägsna orter, om han ägde connoissance du Monde, så vore han oförliknelig, så framt des hjerta liknar des génie, som jag ej kan bestrida, men ej aldeles tror; Nu är han en så ifrig Democrat, at han ofta fanaticerar, fast ej i anseende til Regeringen, dock med den inbillade människors likhet, följaktligt, fast han ej säger mig det, i agg mot Adeln, och i öfverdrifna begrepp om Frihet.

Brev till Nils Philip Gyldenstolpe 18.11.1777, Schauman 1908, s. 273

Anders Chydenius och Anders Schönberg stiftade bekantskap med varandra under riksdagen 1765–66, då de debatterade i sina pamfletter om emigrationen. Deras förhållande blev ganska nära, trots att deras bakgrund och tankevärld var relativt olika. Chydenius kallar Schönberg sin ”synnerliga goda Wän”, och det framgår tydligt att Schönberg beundrade Chydenius, trots att han inte förstod dennes radikalism. Å andra sidan var Schönberg en rojalistisk propagandist som försökte övertyga Chydenius att bli anhängare av det gustavianska systemet. Emellertid var Schönberg själv inte heller kritiklös mot kungen. Förhållandets kluvenhet visar sig när Schönberg i en beundrande kommentar jämför Chydenius med Rousseau, vars demokratiska åsikter han inte delade. Den andra jämförelsepunkten är den franska författaren Antoine Léonard Thomas (1732–85) som hörde till sin tids mest hyllade författare på grund av sin stilistiska virtuositet.

Gustav III. Målning av Lorenz Pasch d.y. 1783. Vasa hovrätt.

Gustav III (1746–92)
Kung av Sverige 1771–92

AVSNITT UR CHYDENIUS SJÄLVBIOGRAFI

”…nog är jag och något dristig, men jag hade aldrig wågat det Chydenius wågade.”

Enligt Chydenius egen utsago (Självbiografi, s. 144) yttrade Gustav III dessa ord när han fick veta hur Chydenius försvarade sig ensam mot prästeståndets häftiga angrepp under riksdagen 1778–79. Chydenius hade – efter att först ha försäkrat sig om kungens stöd till planen – lämnat ett förslag till prästeståndet om utvidgad religionsfrihet. Det finns även starka bevis för teorin att det i själva verket var kungen som stod bakom hela projektet.

Anna Maria Lenngren
Nordiska museet

Anonym
(Anna Maria Lenngren 1754–1817, författare)

AVSNITT UR EN DIKT, 1779

Caffe bordet ren Serverat,
Sqwaller-timmen inne är,
Där bör nu bli delibrerat
Åt hwad kant Visiten bär.
Du kan några Äplen skala,
När din Mor och Mormor tala
Om sit hushålls bryderi,
Med hwad uselt Folk de dragas,
Här C****s bör anklagas
Som tycks stifta myteri.

Stockholms Posten 6.10.1779 nr 222, s. 892.

Det här är ett avsnitt ur dikten ”Anvisning för unga sysslolösa fruntimmer” som består av sammanlagt tio verser. Den är sannolikt skriven av Anna Maria Lenngren som ofta publicerade sina satiriska dikter i Stockholms Posten med Johan Henrik Kellgren som chefredaktör. Som titeln antyder ger dikten råd åt dottern i en förmögen adelsfamilj, befriad från alla vedermödor, hur hon kan fylla sina dagar. Mamma har mycket pengar, och arbete är pigornas och drängarnas lott. I avsnittet tillbringas ”en skvallertimme” med kaffe, under vilken tjänstefolkets uselhet lyfts fram och upprorsmakaren Anders Chydenius befinns vara huvudansvarig för läget. Detta är en hänvisning till den omfattande debatten i dagspressen som Chydenius Tankar om husbönders och tienstehions naturliga rätt hade väckt och som fortfarande pågick när dikten publicerades.

Johan Henrik Kellgren Västergötlands museum

Johan Henrik Kellgren (1751–95)
poet, kritiker och redaktör

AVSNITT UR EN TIDNINGSARTIKEL

…Somlige undra om icke allt hwad som skrifwit emot Chydenius kan på goda skäl få anses som dumheter.

Stockholms Posten 13.1.1780, nro 9, s. 34

På tjugondedag jul (Knutdagen) den 13 januari1780 utgav Stockholms Posten en satirisk artikel, där man i lekens tecken skämtade om aktuella företeelser: ”I dag då man förmodeligen på alla ställen kör Julen ut med allehanda lekar, har äfwen Stockholms Posten föresatt sig at slå lös och leka understolen.” I denna lek ska en person sitta på en ”understol” och lyssna på ofta närgångna och hånfulla påståenden om sig själv, som alla börjar med ”somlige undra om”. På detta sätt kunde man i artikeln framföra åsikter utan att stå bakom dem. Här hänvisas till den omfattande debatten i dagspressen som Chydenius Tankar om husbönders och tienstehions naturliga rätt hade väckt och som fortfarande pågick i december 1779.

Jakob Tengström
Museiverkets bildsamlingar

Jakob Tengström (1755–1832)
professor, ärkebiskop

DIKT, 1776

Den vördnad, värda man, jag länge hyst för dig,
Kan intet döljas mer; den måste yttra sig – –
Det band, som mellan oss natur och skyldskap knutit,
Din ömhet för mitt väl, den gunst jag af dig njutit
Min aktning aldrig väckt, mitt offer aldrig tändt;
Nej, högre vördnadsdrift mitt tjusta hjärta känt.
Din djupa tankekraft, som saken genomtränger,
Som ej vid skalet blott och yttre ytan hänger,
Som intill själfva grund med manlig styrka går
Och sprider dag och ljus där villsamt mörker rår,
Ditt vett, som utan tvång, som djupt och redigt tänker
Och ej ett slafviskt ja åt andras tankar skänker,
Som öfver hopens skri så värdigt höjer sig,
Som hedrar fosterland, din samtid, oss och dig,
Ditt hjärta högt och stort, ditt bröst, som ömsint blöder
För mänskosläktets väl, för fosterland och bröder,
Din själ ur mörkrets band, ur fördoms bojor fri,
Som trotsar tidens bruk och vanans slafveri,
Som ej med sluten syn en banad irrgång väljer
Och hela statens väl för någras nytta säljer;
På denna själens höjd och denna samfunds dygd
Min vördnad grundad är, min aktning endast bygd.
[…]

Schybergson, M. G., Jakob Tengströms vittra skrifter i urval med en lefnadsteckning, Skrifter utg. af Svenska literatursällskapet i Finland 41, Helsingfors 1899, s. XXX–XXXII.

Anders Chydenius och Beata Magdalena Mellberg hade inga barn, och därför stod Chydenius syskonbarn dem mycket nära. Ett speciellt, livslångt förhållande hade Anders Chydenius till sin syster Marias son Jakob Tengström. Den bevarade brevväxlingen visar att morbrodern försökte vägleda och understöda systersonen i olika skeden av hans karriär. Tengström skrev denna dikt före sin avresa från Gamlakarleby efter att ha verkat där som informator under åren 1775–76. Det är ett sorts avsked i diktform. Enligt tidens sed är dikten fylld med överord, men den visar dock att Tengström framför allt beundrade Chydenius för hans ihärdighet och fördomsfrihet i samhällsfrågor.

Jakob Tengström (1755–1832)
professor, ärkebiskop

AVSNITT UR EN NEKROLOG

Han hade goda kunskaper i åtskilliga vettenskaps delar; men var ej hvad man egenteligen kallar Lärd, det han dock med sina lyckliga natursgåfvor, och sin myckna arbetsamhet, lätt kunnat blifva, om Försynen fört honom i en annan mera lugn och mödofri verknings krets.
[…]
Kall, betänksam och försiktig i sina företag, öfverlade han först länge och väl, helst med sig sjelf, sällan med andra, hvad göras borde; men så snart beslutet var fattadt, var han fast, ihårdig och outtröttelig i dess verkställande…

Jakob Tengström, ”Lefvernes-beskrifning”, Allmän litteratur-tidning, 1803:58, s. 520–521.

Jakob Tengström, som några dagar efter Anders Chydenius död (1.2.1803) hade utnämnts till biskop i Åbo, skrev en nekrolog över sin morbror. Förutom biografiska uppgifter innehåller den en kort beskrivning av Chydenius mentala egenskaper och sinnelag. Vetenskaperna hade blivit mera professionella sedan Chydenius studieår under ”nyttans tidevarv”, och universitetsmannen Tengströms definition av ”lärd” gör en klar skillnad till den tidigare periodens ”universalgenier”, till vilka Chydenius på goda grunder kan räknas. De drag med vilka Tengström karakteriserar Chydenius sätt att fatta beslut ger stöd åt bilden av honom utgående från andra källor: en eftertänksam, ståndaktig och självmedveten man som gärna höll en viss distans till andra människor – åtminstone om de stod på samma eller högre nivå i ståndssamhällets hierarki.